Meh!
Det går ju inte att skrämma livet ur folk när alla sitter och snorar!
Uppsalabor är tydligen inte lika hispiga som stockholmare…
Till saken hör att Pestens tid är en stor favorit
Idag ska jag skrämma folk på stan! Hispiga människor som tror jag har pesten. Ska man gå på introduktionsmöten som är obligatoriska för att få pengar så får inte en förkylning utgöra något hinder. Jag knarkar Alvedon, nässpray och näsdukar. Livrädda människor är mitt enda egentliga nöje när vanliga förkylningar och gammal hederlig hösnuva glömts bort i tider av nya influensor.
Någon influensa får de inte av mig, jag vaccinerades för en hel månad sedan och gick med en värkande arm i över en vecka efter det. Desto roligare kan jag ha åt kvinnan som inte ens hinner landa på sätet reser sig upp och byter plats eftersom hon hör mig snörvla och den andra kvinnan som stirrar skräckslaget på mig efter en nysning (i armvecket, mind you!).
Självklart vill inte jag heller ha någon influensa (det är därför jag är vaccinerad) men (och ni får ursäkta mig för det) den djuriska skräcken är något jag finner ganska komisk. Vi pratar inga smått irriterade blickar, inte heller några smått oroliga sådana, vi pratar blickar som får mig att söka efter pendeltågskaparen med bombbälte kring midjan.
Nu tycker jag inte alls att det är kul att folk är så paniskt rädda för en influensa men jag älskar att skrämmas, på alla sätt jag kan. Kanske är det för att jag har huvudet fullt med snor och därmed inte är vid mina sinnens fulla bruk, eller så är det (och det här är mer troligt) helt enkelt för att skräck är en favoritgenre både när det gäller film och böcker. Riktigt otäcka, psykologiska rysare får mig att leva upp ordentligt och vardagen är ganska grå och tråkigt just nu. Någon måste jag ju göra för att liva upp den litegrann.
Anyways, you need people of intelligence on this sort of… mission.. quest.. thing!
Huvudet värker och snoren flödar, bihålorna sväller och jag fryser och svettas om vartannat. Jag ligger under filten, Sagan om ringen snurrar i DVD-spelaren och katten tycker att jag är skittråkig. När jag anmälde mig till en kurs i statistik hade jag inte tänkt att slösa bort nästan 2 veckor med att huttra i soffan. Jag vill försöka räkna lite ikväll men kroppen är inte med mig på den. Hur blev det såhär?!
Ni skulle se mig. Rödnäst och med samma frilla som ett sånt där lyckotroll. Det senare är resultatet av att ha blivit friserad i lördagskväll. Skitsnygg var jag då, nu har jag en enda stor dread-lock. Kanske borde jag ha tagit hand om småtovorna redan igår kväll… men bara kanske. Jag tänkte inte på det… Jag tänker så lite som möjligt faktiskt. Det finns så mycket som borde funderas på, tänkas igenom, ta tag i. För mycket. För min egen mentala hälsas skull låter jag bli.
Å vars. Jag har iaf volym på kalufsen. Det är väl ungefär första gången det händer. Jag måste duscha och tvätta håret ikväll och då försvinner väl den volymen. Personligen är jag så dålig på det där med att fixa frisyrer. Jag borde ha en egen frisör som står redo varje morgon! Det borde väl kunna gå som en hushållsnära tjänst? Gör det inte det idag så borde det ändras!
Nu; 2 Alvedon, filten och mer SoR!
Dagens
DAGENS VILL HA: En hårdbrödmacka med julskinka och stark senap. Som jag längtar
DAGENS KLÄDSEL: Svarta jeans, rött linne och svart skjorta
DAGENS SMINK: Mascara
DAGENS FRISYR: Tovig hästsvans
DAGENS HÄNDELSE: Söndagsmiddag hos mapa, med hela familjen
DAGENS LÅT: Idag är tystnaden min musik
DAGENS PLANER: Jag ska snyta mig och krypa ner i sängen tillsammans med min bok
DAGENS SAKNAD: Förståelse för stokastiska beräkningar
DAGENS DUMMASTE: Förkylningen är tillbaka. Jag skulle aldrig sagt att jag inte var snorig..!
DAGENS SJUKA: Se ovan
DAGENS DROG: Alvedon
DAGENS ROLIGASTE: Att katten sov vid min sida till 11, alldeles utan att väcka mig.
DAGENS FAVORIT: Sötaste Fisen o Fjant
DAGENS KÖP: Alvedon, näsdukar och honung
DAGENS GODIS: Choklad
DAGENS HUMÖR: Förhållandevis bra
DAGENS ORD: Söndagsstek
Sun is shining, the weather is sweet, make you wanna move your dancing feet
Efter århundrades migränattack har jag nu sovit i ett halvt dygn och vaknat förvirrad med känslor av både ensamhet och att ha sovit bort en hel dag. Lite som när man somnar i soffan mitt på dagen. Det var behövligt för huvudvärken ligger fortfarande där och lurar. Det blir solglasögon på när jag går utanför dörren idag.
Jag är faktiskt lite förvånad över att Facebook inte svämmar över av kommentarer om solen, som är på kort visit. Annars verkar just solsken framkalla något slags tvångsbeteende hos nordens soltörstande folk. Först en kommentar på FB och sedan en dags ångest över att man bara måste ut i solskenet medan det är här. Som om den vardagliga stressen inte vore nog.
Personligen är jag ganska nöjd över att inte tvingas tända lampor inomhus mitt på dagen. Såklart ska jag ut i solen så fort det nytvättade håret torkat men det är mer för att umgås lite med promenadkatten än för att solen skiner. Sådant gör jag även i ösregn och solsken är mer av en bonus. Förvisso en underbart livsbejakande bonus (en dag med solsken tillhör ju inte vanligheterna i vårt annars så öststatsgråa november) men dock inte mer än en bonus. Katten och jag gör de där turerna nästan dagligen.
För övrigt hoppas jag på att bli lotto-miljonär den här lördagen också. Att läsa statistik och räkna på sannolikheten för att pricka rätt med en enda rad är inte upplyftande för de förhoppningarna (jag säger ju att statistik är djävulens påfund!) men likväl hoppas jag ju såklart. De flesta önskar sig väl ofta mer pengar men just nu skulle jag verkligen(!) behöva ha mer pengar på kontot. Jag vet precis var jag skulle placera dem. Vartenda öre om så behövs!
Där sprack de nördiga drömmarna om en superhjältekarriär

En helvetisk migrän har plågat mig hela eftermiddagen och kvällen, ja egentligen hela dagen. Redan när jag köpte frukost var helt väck i skallen. Tunnelseende och overklighetskänslor är typiskt för mina migränanfall, liksom det faktum att jag kan vara raslös flera dagar innan.
Det var längesen jag hade migrän men det fick jag igen för idag. Det dunkade i skallen som det aldrig gjort förr och pappa fick komma över med starkare tabletter så jag kunde sova en stund (det är så skönt att ha familjen nära igen!). Huvudet dunkar fortfarande men det värsta har lagt sig och bara jag sitter still kan jag faktiskt sitta upp.
Huvudvärken är envis den här gången. Betydligt mer långdragen än vanligt. Jag antar att det har blivit lite för mycket med terapi och dagliga kbt-övningar, statistik med helt nya människor och så Smedskans och mitt projekt. Tydligen är jag inte Wonderwoman trots allt…
Nu är det bara att hoppas att detta varit anledningen till den senaste deppen och att allt släpper till i morgon. Jag har inget lust att gå runt som en zombie. Även om jag gillar zombies så vill jag inte gärna vara en själv. Då skulle jag föredra att vara vampyr.
Åh, helvete! Nu vred jag för snabbt på huvudet. Trumslagarpojken hade inte gått hem. Jag skulle gärna lägga mig och läsa, jag är på så bra läshumör (som alltid när jag har tråkigt) men den som försökt läsa med migrän vet hur bra det går. Jag får helt enkelt lägga mig (försiktigt) och stirra i taket en stund. Jag har ju redan sovit i 3 timmar!
Dagens ‘vill ha’
Det finns få saker jag ogillar så mycket som att diska. Det är tråkigt, diskbänken är för låg och naglarna blir alldeles förstörda. Framför allt blir naglarna förstörda. Inte för att jag är överdrivet rädd om mina naglar men de blir spröda, spricker och ser nerbitna ut. Något av det äckligaste jag vet är söndertuggade naglar.
Jag måste således köpa mig diskmaskin så fort plånboken tillåter. Jag har tittat runt lite på de konventionellt vita som jag tycker är snyggare än det rostfria stålet. Kallt stål är inte min grej. Det är inte vitt heller egentligen men det är bättre än alternativet. Om inte alternativet plötsligt heter Smeg!

Är den inte läcker?! Finns i hur många färger som helst. Bland annat mina favoriter rött och svart (om man vill ha rosa eller turkos går det också bra men det vill inte jag). En sådan måste jag ha! Nu är allt jag behöver en sisådär 13 papp..! Fast egentligen behöver jag snarare 30 eftersom jag måste ha en matchande kyl/frys. Såklart.

Om jag ställer ut en burk här ute, ungefär under postlådan, så kan ni väl vandra förbi med en slant åt mig. Jag kan slå på stereon också om ni vill ha gatumusik att skänka pengarna till. Jag tror inte jag ska spela själv… Då kommer jag få böter och sådant är ju aldrig bra för sparandet.
Smeg alltså. Ibland önskar jag att jag iaf vore lite rik.
Det är nog lite synd om mig trots allt
Här är vi pigga. Inte. Hosta, frossa, gigantiska blåsor i hela munnen (okej, det är en liten fram på tungan men det känns som hela munnen), värk i käken och bihålorna, förkylningsastma, huvudvärk, snorigt till och från och så de obligatoriskt rinnande ögonen. Hela munnen smakar äcklig förkylning och jag måste ha köpa Försvarets för läpparna. Varför blir man alltid sjuk när man inte har tid?
Å andra sidan – har man någonsin tid? Jag får väl se det som att det värsta förmodligen lagt sig till lördagens 30 års-fest och det är bra. Fast jag gillar inte att statistiken blir lidande. Än mindre gillar jag att jag blir lidande. Sa jag att jag fryser?
Historian nedan var precis vad jag behövde för att lyfta humöret lite. Nu väntar filten, soffan och senaste Batman-filmen. Jag såg den visserligen här om dagen men den ska återbördas till uthyrningsfirman senare idag så jag ska passa på att se den igen. Hur ont det än gör att se Heath Ledger, som var mitt framtidshopp när nu Brat Pitt envisas med att går runt überskäggig. I den här rollen sedan! Det är svårt att se honom bakom den vrickade Jokerns fasad. Jag kan inte låta bli att associera den till Ledgers eget (såhär i efterhand) helt uppenbart sorgliga inre.
Nåväl. Soffan it is!
Argumentera aldrig med en kvinna
Jag fick ett mail av moster Anette. Läs och begrunda:
En man och en kvinna var på semester. Efter middagen ville maken ta en tupplur. Frun bestämmer sig då för att ta en tur i båten, fastän hon inte känner till sjön. Hon åker ut en bit, lägger ankar och tar fram en bok och sätter sig och läser. Plötsligt kommer skogsvaktaren förbi i sin båt. Han stannar bredvid kvinnan och säger:
- God morgon frun! vad gör ni?
- Jag läser en bok, svarar hon och tänker, syns inte det?
- Det är fiskebegränsning här, informerar han.
- Ja det är möjligt men jag fiskar inte, jag läser.
- Ja men du har utrustning till det. Så vitt jag vet, kan du börja när som helst. Jag måste ta in er till stationen och skriva en rapport.
- För att jag läser? Svarar hon tvivlande.
- Ja det är fiskebegränsning här, informerar han igen.
- Men jag fiskar ju inte, jag läser.
- Jo men du har utrustning till det, så du kan ju börja när som helst. Jag måste ta med dig in till stationen.
- Om du gör det måste jag anmäla er för sexuella trakasserier, säger kvinnan.
- Men jag har ju inte rört dig, säger skogsvaktaren.
- Det är sant men du har utrustning till det och så vitt jag vet kan du börja när som helst.
- Ha en bra dag frun! Säger skogsvaktaren och åker sin väg.
Slutsats: Argumentera aldrig med en kvinna som läser. Det är troligt att hon kan tänka samtidigt!


